Staden har utvecklat processerna för förvaltning av och avstående från byggnadsegendom samt principerna för ägande, men för närvarande stöder de inte helt och hållet de strategiska målen och servicebehoven. Processen för avståendet från lokaler har utvecklats nyligen, så dess effekter blir synliga först senare.

Vid planläggning av bostadsområden har man försökt bevara grönområden och värdefulla naturobjekt. Boende har dock anvisats på grönområden, eftersom planläggningen även genomför mål för bostadsproduktion.

Antalet brott som begås av unga har legat på nästan samma nivå under de senaste åren. Däremot ökar antalet allvarliga brott mot person som begås av unga. Å andra sidan finns det en tydlig nedgång i polisens larmuppgifter när det gäller störande beteende och vandalism.

Andelen hållbara färdsätt har inte ökat. Främjandet av gående är i inledande fasen och bedrivs med knappa resurser.

Staden har genomfört flera åtgärder som skrivits in i stadsstrategin och olika program för att göra gångtrafiken, biltrafiken och logistiken smidigare, men några betydande effekter kan inte observeras ännu.

Stadsbornas möjligheter att delta i detaljplaneringen är mer omfattande än vad krävs enligt lagstiftningen. Mindre aktiva grupper aktiveras vid behov.

Naturvärdena i stadens skogar har ökat på lång sikt tack vare naturvården och för att man medvetet avstått från skogsvårdsåtgärder. De mest centrala åtgärderna som främjar mångfalden har varit sparandet av murkna träd, gynnandet av olika gamla träd och olika trädarter och att objekt som identifierats som värdefulla med tanke på mångfalden lämnats utanför vårdåtgärderna.

Kostnaderna för renoverings- och ombyggnadsprojektet för Olympiastadion blev närmare 127 miljoner större än vad som uppskattats i projektplanen. Kostnadsökningen berodde främst på tilläggs- och ändringsarbeten. Att kostnaderna överskreds förklaras också av att kostnaderna i projektplanen inte hade bundits till anbudsprisindexet.

Trots att Helsingfors stad genom långsiktig bostadspolitik med sikte på en mångsidig invånar- och bostadsstruktur lyckats dämpa segregationsutvecklingen har differentieringen bostadsområden emellan inte minskat.

Stadsmiljösektorn och Helsingfors stads bostäder Ab har vidtagit många åtgärder för minskning av utsläpp. För att tidtabellsenligt kunna efterleva målsättningarna i åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035 behöver det göras ett betydande antal energirenoveringar i privata husbolag.

Helsingfors stad har i sina upphandlingar inte helt lyckats uppnå de miljöpolitiska målen som stadsfullmäktige ställde upp år 2012. Trots att miljökriterier även tidigare har ställts upp för projekt med betydande miljökonsekvenser, har man först under de senaste åren börjat utveckla miljökriterier i större utsträckning i och med åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035.

Stadsstrategins mål har främjats under fullmäktigeperioden. Av de åtgärder som planerats bli genomförda under de första åren av Helsingfors havsstrategi har redan hälften förverkligats antingen helt eller i huvudsak.

Ägarstyrningen av lokalbolag har i huvudsak arrangerats ändamålsenligt. Under utvärderingen noterades ändå kompletteringsbehov i koncerndirektiven.

Genomförandet av stadsmiljösektorns projekt inom medborgarbudgeten har lyckats väl, även om personalresurserna var knappa och tidtabellen snäv. Informerandet av projektens framskridning och stadsbornas involverande i genomförandet av projekten nådde ändå bara en liten del av stadens invånare.

Tillgänglighet i den byggda miljön har främjats aktivt på 2010-talet, men det finns fortfarande ett behov av mer samarbete med föreningarna för personer med funktionsnedsättning. Det skulle gälla att trygga att den byggda miljön blir så tillgänglig som i planerna.

Alla stora trafikprojekt i staden har inte genomförts på ett sådant sätt att det skulle ha varit möjligt att hålla sig till den ursprungliga kostnadskalkylen eller tidtabellen.

Staden lyckas inte i tillräcklig grad övervaka det stora antalet byggplatser eller ingripa tillräckligt effektivt om det uppstår missförhållanden. Bedömning av olägenheter från gatubyggen görs av stora professionella entreprenörer, men dessa står enbart för ungefär hälften av grävplatserna i stadens område.

I och med det nya ledarskapssystemet och den nya sektormodellen har stadshelhetens styrbarhet förbättrats. Samtidigt har styrningen blivit mer splittrad och det har uppstått oklarheter om vem som styr vad.