Stadskansliets, borgmästarens och biträdande borgmästarnas styrning till sektorerna

Dekorativ bild
I och med det nya ledarskapssystemet och den nya sektormodellen har stadshelhetens styrbarhet förbättrats. Samtidigt har styrningen blivit mer splittrad och det har uppstått oklarheter om vem som styr vad.
Läs mera ›

Vad gör revisionsnämnden?

Se en kort video om revisionsnämndens utvärderingsarbete (1:56).
Läs mera ›

Utvärdering av rekommendationernas effekter

De rekommendationer revisionsnämnden gav år 2017 ledde till åtgärder, med undantag för rekommendationerna om dubbelroller i ägarstyrningen.
Läs mera ›

Uppfyllelse av de bindande målen

De bindande verksamhetsmålen uppnåddes bäst inom fostrans- och utbildningssektorn samt inom centralförvaltningen.
Läs mera ›

Stadens ekonomi

Stadens ekonomi år 2019 har bibehållits stark. Stadens ekonomi år 2020 försvagas av coronavirusepidemin.
Läs mera ›

Effektiviseringen av lokalanvändningen och dess effekter

Inom stadens olika tjänster har man fått varierande resultat av att ha effektiviserat lokalanvändningen och förnyat tillvägagångssätten i syfte att nå en effektivare lokalanvändning. Det har visat sig vara viktigt att beakta klienternas och personalens synpunkter i samband med att man förnyar lokaler.
Läs mera ›

Ägarstyrning och helhetskontroll inom idrotts- och kulturtjänsterna

Inom idrottsservicen och kulturservicen är ägarstyrningen i huvudsak ändamålsenligt ordnad. På hela stadsförvaltningens nivå är problemet att man inte slagit fast någon arbetsfördelning mellan borgmästaren och biträdande borgmästarna för ägarstyrningen.
Läs mera ›

Uppfyllelse av småbarnspedagogikens mål

De mål som ställts för småbarnspedagogiken i stadsstrategin har i huvudsak uppfyllts, men i fortsättningen kan personalbristen försämra måluppfyllelsen.
Läs mera ›

Integration av barnfamiljer i fostrans- och utbildningssektorn

Integrationen av barnfamiljer har främjats i fostrans- och utbildningssektorn, men sektorn måste öka den egna personalens kompetensutveckling i integrationsarbetet.
Läs mera ›

Efterlevnaden av riktlinjerna för tillgänglighet

Tillgänglighet i den byggda miljön har främjats aktivt på 2010-talet, men det finns fortfarande ett behov av mer samarbete med föreningarna för personer med funktionsnedsättning. Det skulle gälla att trygga att den byggda miljön blir så tillgänglig som i planerna.
Läs mera ›

Kvaliteten på de digitala e-tjänsterna

Kvaliteten på Helsingfors digitala e-tjänster är huvudsakligen bra, då den jämförs med de nationella kvalitetskriterierna för digitala e-tjänster. Tjänsternas sökbarhet och smidighet behöver dock utvecklas.
Läs mera ›

Hälsovårdens elektroniska tjänster

Hälsovårdens elektroniska tjänster är högklassiga, men alla kommuninvånare kan inte använda dem. Därför bör användningen av traditionella servicekanaler möjliggöras också i framtiden.
Läs mera ›

Hur digitaliseringen förverkligas inom den grundläggande utbildningen

Inom den grundläggande utbildningen används tillräckliga och fungerande digitala miljöer, system och apparater, men de bör utvecklas och förnyas. Lärarnas digitala och pedagogiska kompetenser har inte förbättrats enligt planerna och tillräckliga uppföljningsdata om utvecklingen av elevernas kompetenser fattas.
Läs mera ›

Kvalitetsövervakningen inom heldygnsomsorgen för äldre

Kvalitetsövervakningen inom heldygnsomsorgen för äldre kan anses vara tillfredsställande inom stadens egen service och tillräcklig inom den köpta servicen.
Läs mera ›

Munhälsovårdens tillgänglighet och resultat

Munhälsovården vid Helsingfors stad är högklassig men det har varit svårt att få tillgång till vård, särskilt på grund av problem med att få kontakt med munhälsovården och bristen på tider för icke-brådskande vård.
Läs mera ›

Samarbete och multiprofessionalism i familjecenter

Familjecentermodellen har i enlighet med målen ökat samarbetet mellan olika yrkesgrupper. Arbetet i familjecenter är i sin början i flera områden i Helsingfors och behöver fortfarande utvecklas.
Läs mera ›

Genomförande av stora trafikprojekt

Alla stora trafikprojekt i staden har inte genomförts på ett sådant sätt att det skulle ha varit möjligt att hålla sig till den ursprungliga kostnadskalkylen eller tidtabellen.
Läs mera ›

Hanteringen av olägenheter från gatubyggen

Staden lyckas inte i tillräcklig grad övervaka det stora antalet byggplatser eller ingripa tillräckligt effektivt om det uppstår missförhållanden. Bedömning av olägenheter från gatubyggen görs av stora professionella entreprenörer, men dessa står enbart för ungefär hälften av grävplatserna i stadens område.
Läs mera ›