Inom sektorn för fostran och utbildning har det genomförts många åtgärder för att förbättra studerandenas välbefinnande och öka samhörigheten. Det är dock svårt att få tillgång till psykologtjänsterna inom studerandevården och det finns kö till fortsatt vård.

På högstadieskolorna har man utökat stödet för att komma till rätta med kunskapsunderskottet till följd av distansundervisningen, men för att inrikta stödet rätt behövs i framtiden mer tillförlitlig information.

Studerandehandledningen och examensgraden har utvecklats mångsidigt men enligt enkäten som gjordes bland personalen har de studerande inte tillräcklig tillgång till handledning.

Med hjälp av finansieringen för positiv diskriminering (PD) har det varit möjligt att i enlighet med målet jämna ut lokala skillnader i välfärden som beror på stadsstrukturen. Anslaget anses vara viktigt och dess utdelningsgrunder i rätt riktning.

Förebyggande generellt inriktad elevvård har främjats enligt det som lagen om elev- och studerandevård påbjuder, men elevernas rätt att få psykolog- och kuratorstjänster inom elevvården blev inte alltid av inom den frist som lagen nämner.

Erfarenheterna av de åtgärder som vidtagits för att minska olikvärdighet och förebygga marginalisering bland barn och unga har varit goda. Men hur varaktiga verkningarna blir är osäkert.

Integrationen av barnfamiljer har främjats i fostrans- och utbildningssektorn, men sektorn måste öka den egna personalens kompetensutveckling i integrationsarbetet.

Inom den grundläggande utbildningen används tillräckliga och fungerande digitala miljöer, system och apparater, men de bör utvecklas och förnyas. Lärarnas digitala och pedagogiska kompetenser har inte förbättrats enligt planerna och tillräckliga uppföljningsdata om utvecklingen av elevernas kompetenser fattas.