Naturvärdena i stadens skogar har ökat på lång sikt tack vare naturvården och för att man medvetet avstått från skogsvårdsåtgärder. De mest centrala åtgärderna som främjar mångfalden har varit sparandet av murkna träd, gynnandet av olika gamla träd och olika trädarter och att objekt som identifierats som värdefulla med tanke på mångfalden lämnats utanför vårdåtgärderna.

Trots att Helsingfors stad genom långsiktig bostadspolitik med sikte på en mångsidig invånar- och bostadsstruktur lyckats dämpa segregationsutvecklingen har differentieringen bostadsområden emellan inte minskat.

Tillgänglighet i den byggda miljön har främjats aktivt på 2010-talet, men det finns fortfarande ett behov av mer samarbete med föreningarna för personer med funktionsnedsättning. Det skulle gälla att trygga att den byggda miljön blir så tillgänglig som i planerna.

Staden lyckas inte i tillräcklig grad övervaka det stora antalet byggplatser eller ingripa tillräckligt effektivt om det uppstår missförhållanden. Bedömning av olägenheter från gatubyggen görs av stora professionella entreprenörer, men dessa står enbart för ungefär hälften av grävplatserna i stadens område.

Alla stora trafikprojekt i staden har inte genomförts på ett sådant sätt att det skulle ha varit möjligt att hålla sig till den ursprungliga kostnadskalkylen eller tidtabellen.