I de flesta fallen ledde rekommendationerna som revisionsnämnden utfärdade 2019 till åtgärder.

Av de bindande verksamhetsmålen uppnåddes 51 procent. Den fortsatta coronapandemin har framför allt hindrat uppnåendet av fostrans- och utbildningssektorns respektive social- och hälsovårdssektorns mål.

Inom hemvården och serviceboendet har man börjat använda handboken för jourverksamhet och tjänsten Mobil vårdare, men än så länge utnyttjas de inte till fullo. Samarbetet i samband med utskrivning från sjukhuset ska intensifieras.

Staden har försökt främja tillgången till boendeservice för rehabiliteringsklienter inom mentalvården genom att omvandla Aurorasjukhusets avdelningar för psykiatrisk rehabilitering till boendeenheter och utöka utbudet inom boendeservicen i samband med konkurrensutsättningen av köpta tjänster. I praktiken har dock antalet personer som köar till boendeservicen inte minskat.

Man har försökt utveckla hemvården under de senaste åren, men de flesta målen har inte uppnåtts. Personalbristen är hemvårdens största problem. Den språkliga jämlikheten förverkligas inte, eftersom det råder brist på svensktalande vårdpersonal.

Tillträdet till icke-brådskande vård fullgörs vid hälsostationer i huvudsak inom utsatt tid enligt lagen, men inte i enlighet med Helsingfors egna mål eller på ett jämlikt sätt.

Hälsovårdens elektroniska tjänster är högklassiga, men alla kommuninvånare kan inte använda dem. Därför bör användningen av traditionella servicekanaler möjliggöras också i framtiden.

Munhälsovården vid Helsingfors stad är högklassig men det har varit svårt att få tillgång till vård, särskilt på grund av problem med att få kontakt med munhälsovården och bristen på tider för icke-brådskande vård.

Familjecentermodellen har i enlighet med målen ökat samarbetet mellan olika yrkesgrupper. Arbetet i familjecenter är i sin början i flera områden i Helsingfors och behöver fortfarande utvecklas.