I ägarstrategier uppställs mål för dottersammanslutningar. Det är dock svårt att utvärdera uppnåendet av målen, eftersom uppställandet av mål är otydligt.

2023 var det första året då social-, hälsovårds- och räddningssektorns utgifter och intäkter inte längre ingick i den ekonomi som staden själv finansierar. Strukturreformen har haft endast en liten effekt på Helsingfors stads ekonomi mätt med nyckeltal.

Främmandespråkiga elevers inlärning har stötts i stadens finskspråkiga grundskolor, men en del av åtgärderna är ofullbordade eller småskaliga. Språkligt stöd genomförs på varierande sätt i skolorna, eftersom skolornas resurser för och färdigheter i att ordna stöd varierar.

Helsingfors Hamns mål om att minska utsläppen från fartyg uppnås ganska säkert 2030. Utsläppen från tung trafik och arbetsmaskiner har ännu inte minskat betydligt.

Biblioteksanvändarna har kommit tillbaka till biblioteken 2023 efter coronapandemin, eftersom besöksantalet har ökat jämfört med 2020–2022. Lågstadieelevernas biblioteksbesök genomförs på ett heltäckande sätt, men det är svårare att nå högstadieelever och elever på andra stadiet.

Kulturunderstöden har delvis utvecklats i enlighet med stadsstrategin och kulturtjänsternas servicestrategi, men det har inte varit möjligt att följa upp om understöden omfattar nya aktörer och konstarter.

Under coronapandemin blev ambulerande arbete en del av det grundläggande ungdomsarbetet. Ungdomsarbetsenheternas resurser står dock inte i proportion till de ökade arbetsuppgifterna och behoven. Det har blivit svårare att rekrytera personal.

Stadsförnyelsen har inletts nyss, och tills vidare har endast relativt små åtgärder genomförts i områdena. Man har dock försökt främja målen för stadsförnyelsen.

Social-hälsovårds- och räddningssektorn har i huvudsak förberett sig för störningssituationer och undantagsförhållanden på ändamålsenligt sätt, men observationerna tyder på att beredskapen bör utvecklas även framöver.

Andelen nöjda med vintercyklingen har inte kunnat ökas. Åtgärderna för förbättring av vinterförhållandena för gångvägarna är nyligen inledda. Genom att beakta vinterunderhållet redan vid planering av markanvändningen möjliggör man en mer fungerande hantering av snö.